Det satt en liten fågel på min trapp, den satt plötsligt där.
Med trygga små ögon såg det ut som den sa du fixar det här.
- Bred ut dina vingar och driv, flaxa inte runt du har ju bara ett liv.
Omslut din nästa och omfamna dig själv, bygg ett kärleksbo.
Du behöver vila få känna ro.
Följ med mig upp i himlen den blå
se ner på gröna ängar och blommor små.
Flyg med mig, inte allt för fort så du blir trött och faller ner.
Att du vågar släppa taget och känna mod, är allt jag ber.
tisdag 25 april 2017
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hare, höst och ett slappande skelett
Jag gjorde en äppelkrans. Jag bara trär äpplen på en grov grön ståltråd dekorerar me murgröna. Vi har verkligen fått mycket gurka i år. Vi...
-
I dag fortsätter Coop data haveri stackars dom! Vi hade inget kaffe filter eller kaffe så P fick åka till Lill livsen. Vad ska vi då äta ti...
-
Idag var vi först och lyssnade på vår härliga dotter då hon sjöng solo tillsammans med sin kör. Så stolta både P och jag var. Sedan passa...
-
Som jag berättat förut så lät vi ta ner vår gigantiska gran som vätte mot grannens. Efter sig lämnade den ett stort hål. Nu behövdes något ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar