Trollskogen

 Före det stora regnet så åkte vi ut för att gå en skogspromenad. Först hade vi tänkt att promenera  i vår lilla stads friluftsområde. Men när vi kom dit var det hundratals cyklister med cykelbyxor och cylinder formade hjälmar i fräcka färger där. Det var tydligt någon form av cykeltävling. Överkörda av svettande motionärer på stigarna hade vi ingen lust med. Så vi åkte vidare till en annan skog som vi kallar för Kölängsskogen.

Den skogen är lite mer som en urskog med täta snår och nedfallna träd. Vackert men man måste ha koll så att man inte går vilse vid någon stig korsning. Skulle någon sett oss skulle de nog ta oss för två skogstroll. Som vanligt letade vi efter svamp. Även den här helgen så var svamp fångsten ringa.

Men naturupplevelsen desto större.

 Vi hann hem före regnet. När vi kom hem hit till Château Lärkdrill kom jag att tänka på min favorit ramsa när jag var liten om två små troll. Just den sidan i Skattkammare boken är både trasig och fläckig av mat. Då min mamma lät mig göra det mesta för få mig att äta då jag var matvägrade.

Två små troll
bodde i ett såll.

Det regnar sa trollet Plurr,
för jag förkyler magen.

Regn, regn, regn-
var skall man få hägn?
Vi måste, sa trollet Murr,
vårt tak med lera täta.
Ja det är rysligt, sa Plurr,
att sitta i sådan väta!

Ler, ler, ler
de samla mer och mer.

De smeta och smaska på,
tills det blir tätat, sållet.
Nu har vi det bra ändå,
sa Murr, det äldre trollet.

Två små troll
sutto under sitt såll.

Nu har vi det gott, sa Murr,
fast det regnar hela dagen.
Ja, nu är det bra, sa Plurr, och tänk, jag blev bra i magen.