Januari håller på att ta slut och den här lördagen är vi själva i Chateau Lärkdrill. Barnen är inte hemma. Jag är en vinter människa jag gillar snö och kyla. Det pratas så mycket om att våren är på väg. Jag håller inte med låt det få vara vinter. Något som jag däremot inte tycker om är regn och blåst. Det ska vara hög luft lagom mängd snö. Solen som skiner. När barnen var små brukade vi åkte pulka och snowracer, glömmer aldrig hur vi grät tillsammans när vår kära snowracer som tillhört P när han var liten blivit stulen.
Hur vi stapplade fram på skridskor och skidade i trädgården. Vi hade rosiga kinder och vi mumsande på matsäck och värmdes av varm choklad. Vår familj har inte varit idrottsutövare men vi har gjort så gott vi kunnat och vi har lekt. I dag så är det många som fyller sina barns fritid med så många fritidsaktiviteter, visst kan man göra det men...Vi har alltid låtit våra barn vara med oss i vardagen. Handla, städa, gå till doktorn, banken, lekparken, museer och stranden. Våra semestrar var alltid anpassade till våra barn, Junibacken, Astrid Lindgrens värld osv. Det mysiga var att vi vuxna hade lika roligt som barnen. Så rulla ett klot till en snögubbe tillsammans. Ligg i snön bredvid varandra och gör snöänglar. Titta upp mot himlen och räkna stjärnorna. Spänn på skridskor och skidor reta er inte på att det inte går så fort utan njut av tiden med era barn. Tiden går så fort ändå snart är de vuxna. De kommer ha egna saker för sig och då sitter ni själva.( Pstt P och jag brukar gå ut själva och rulla snö bollar)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar