I dag känner jag mig lite poorly feber ont i huvudet och förkyld. Våren vill inte bestämma sig i år. Det är ovanligt kallt och blåsigt. Fåglarna är tysta och vårblommorna bugar sig i vinden. P vill sätta igång sådden men det är fortfarande minusgrader på nätterna. Jag känner mig inte bara fysiskt sjuk utan också lite deppig och kroppen värker.Känslan är att allt är just nu mellan två saker. Vi är påväg mot något nytt våren men kastas tillbaka till något gammalt vintern. Det är tid för oss att få vara i kaoset men också en tid för oss att blomma. Min tid att blomma är kanske inte den samma som din och din är inte lik min. Det gäller att hitta egna aktiviteter som fyller på och inte tömmer ut. Därför tvingar jag inte mig att gå till jobbet lite sjuk utan stannar hemma och vilar. Samhället vill att vi ska gå tillbaka till hur vi var före Covid. Läste en dum artikel om hur vi svenskar är så lata och stannar hemma för lite feber och förkylning. De skrev att det bara är att stoppa i sig Alvedon och steppa upp. Vi lever inte i Corona tid längre. Men om det är något vi bör har lärt oss är vikten av att tvätta händerna och vara hemma när vi är sjuka. Smittar vi varandra så blir ju fler sjuka. Vilket gör att fler måste vara sjukskrivna vilket i sin tur kostar samhället mera.
Något som får mig må bättre är musik.
Vårens första dag med Laleh.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar